Älskade Tudeludan har fått sig en törn

Den fina boden som rymmer mistluren har blivit påkörd. Helt absurt men en tysk båt spetsade den i nattens mörker. Ystads Allehanda rapporterar. Som tur är ska skadorna ersättas och huset ska upp igen. Och vad vore väl hamnen utan sin lilla hytt med badtermometer och ljugarbänk? Bredvid Tudeludan ser man på sommaren orädda människor svinga sig ner i vattnet både bittida och sent.

För mig är Tudeludan omistlig med minnen av dimma från havet, tjock som filmjölk och en mistlur som med sitt skarpa ljud går genom märg och ben. Utan en tudeluda kan man inte leva! Eller vad säger du?